Inget är sig likt utan dig..

Hey.

Igår, vaknade jag vid 9 tiden.
Fixade mig och åkte in till stan och ordnade lite dricka och så inför kvällen.

Sen tillbringa jag hela min förmiddag och eftermiddag i solen :) Riktigt skönt.
Vid 2 tiden, kom jennifer hit så schtekte vi och sådär bara.
Efter ett tag kom även johanna, med glass o gjorde oss sällskap. :)

Vid 4 tiden, duschade vi och börja fixa oss :)
Vid halv 6 kom caroline också hit och då strata vi grillen och sådär.

Maten blev övergod & grillningen med töserna var underbar.

Strax efter 8 började folket rulla in.. mycket trevligt.
Början av kvällen var jag glad.. inte lycklig, men glad.. kunde le igen.
Det höll dock inte i sig så värst lång tid.. tyvärr.

Spriten tog över min kropp och mitt sinne och jag blev någon jag inte trodde jag var.

På ett sätt kan jag tycka att all press,frustration,ilska,sårbarhet.. ja allt jag känt i veckan..
Utlöste sig i handling igår/inatt.. vilket det inte borde gjort.
Dålig undanflygt att skylla på alkohol, ja jag vet.. men något hände med mig, jag vet inte vad.
Jag minns inte, varför börja vi båka? Vem slog först? & varför?!
Du vill inte prata med mig.. jag förstår. Men jag ber dig, för vår skull.. snälla, gör ett försök.
Som jag sa till dig igår; Inget är sig likt utan dig...

När klockan hade passerat 5 (?) slocka folket som sov över här.
jag, johanna, caroline, linn, jimmy, micke & johan.

& idag, vaknade vi efter ca 5 timmars sömn.. ingen var på hugget direkt.
Illamående, ( för många anledningar. ) var nog det vi alla hade gemensamt.

Vid 1-2 tiden stack folket hemåt.. då satte jag igång att rensa huset.
Tvättat golv, tvättat, städat och skurat och allt vad det innebär.

Sen duschade jag & fixade mig litt och därefter tog jag mig en promenad.
Därefter, fixade jag lite mat.. terapitalk och sen blev det mys till one tree hill.

Smärtan jag känner i mitt bröst och i min mage har jag aldrig kännt förut.. förlåt.. snälla..
Jag kan omöjligt vrida tillbaka klockan och få allting ogjort, även fast jag velat.
Du känner mig, du vet att jag aldrig betett mig såhär förut..

Nu ska jag iallafall krypa ner under täcket.. ännu en kväll då tårar är det jag somnar till.

Bilder från gårdagen kommer när johanna har levererat.

/ Lillanilla.      En ursäkt tar inte tillbaka allting, men jag hoppas det räknas ändå..?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback